Vad ska man säga?
Jag startade min blogg för att jag älskar att skriva och uttrycka mig. Jag tycker också mycket om att fota och tyckte detta var ett roligt forum att förmedla tankar, roliga händelser och bilder från mitt liv i. Just nu känner jag mig förvirrad och kränkt. Det har blivit en riktig pajkastning på sidan och mitt liv har blottats på ett sätt jag inte själv har velat. Jag har aldrig skrivit om allt det som pågår just nu och som gjort det under olika skepnader under en lång tid tillbaka. Detta av respekt till situationen och mest av allt, av respekt för Noah. En sak har jag dock lärt mig, framförallt under senare tid. Man ska aldrig döma någon innan man gått i den personens skor. Det kan vara så mycket som ligger bakom som man inte har en aning om. Värre saker än man någonsin vill tro! Jag tjänar ingenting på att smutskasta eller skriva om de sakerna här men jag vet att rättvisa brukar skipas och jag vet att det jag gör nu är rätt. Jag vet också att jag har en stor och trygg familj bakom mig samt de bästa av vänner. Jag vet vad jag har och ni lyckas inte rubba på det hur mycket ni än försöker. Jag blir fruktansvärt ledsen då det förekommer lögner om mig på det här sättet men jag vet att de som står mig nära vet hur allt varit och gått till. De vet även hur jag är som person och vet att jag ALDRIG skulle göra något för att göra någon illa, framförallt inte mitt eget barn. Jag behöver inte försvara mig men jag kände dock att dessa rader behövde skrivas. Jag kommer inte skriva eller kommentera om detta något mer här. Troligtvis kommer jag ta bort alla inlägg också. Jag vill inte ha skrämseltaktik, lögner, förtäckta hot eller ett psykologiskt krig här.
Tack än en gång till alla ni som finns runt omkring mig och min familj!
Måndagsbabbel
Noah somnade tidigt idag, redan vid 18.30. Det tar på krafterna att vara på förskolan :) Jag har varit ruskigt effektiv och städat lite, tränat min onda rygg, jobbat en del och nu surfat runt bland favoritbloggarna. Har ni läst Alex Schulmans blogg? Den är ett måste för mig varje dag, han skriver så roligt och klockrent. Sök på Aftonbladets sida vetja...
Imorgon är det innebandy igen, ska bli kul! Torsdag är det föräldramöte och däremellan är det vanligt pyssel. Jag hinner inte riktigt med mina pass på gymmet längre, men man kan inte göra allt. En promenad här och där och lite hemmastyrka får funka fint :) Jag har lånat en stegräknare från jobbet och jag är förvånad över hur lite jag går om dagarna. Hörde en kollega säga att man minst ska gå 6000 steg om dagen och i tre dagar av fyra har jag inte lyckats med det. Jag som trodde jag var superaktiv. Jag ska ha den på mig imorgon då det är innebandy, då får den ticka utav bara sjutton!
Nu ska jag fixa lite te och läsa min bok innan det är dags för det ALLRA sista avsnittet av Prison Break, snyft! Sötnosen Noah tittar på barnprogram på bilden och ser lite trött ut, tycker ni inte? Mammas fina älskling!
Vill verkligen ha...
Lugna dagar
Noah har haft något tok med sina händer nu i några dagar. De har varit torra och känts svullna, som riktiga byggarhänder. Vi har varit iväg och kikat och den enda troliga förklaringen är att han kommit åt en blomma som heter björnloka. Lilleman har inte klagat en sekund men det har sett riktigt läskigt ut. Vi har smort in med olika bra salvor, masserat de små händerna och satt på strumpor som skydd. Se så glad han är ändå :) Underbara lilla kille!
På måndag kommer eleverna och det ska bli otroligt kul. Hela veckan har bestått av förberedelser och planeringar av olika slag. Det blir första gången jag startar upp med en sexa och jag är väldigt upprymd och glad, bara lite nervös! Träffade på en gammal elev i centrum för några veckor sen och hon sa, var bara dig själv Johanna så blir det toppen. Det tar jag som ett gott betyg samt som ett klokt resonemang, goa tjej :)
Påsen återfunnen
Bara några rader...
På tal om ärenden efter jobbet... Idag samlade jag kraft och åkte till apoteket, något jag tänkt göra länge men inte hunnit/orkat med. Noah var lite trött och kinkig i vagnen, jag var kanske också lite trött och kinkig när jag tänker efter. Hämtar mina saker, betalar och går till Lindex för att hälsa på moster. Sedan går vi till bilen och åker hem. Vi äter mat, badar och leker innan lillebror kommer över. Då kommer jag på att jag ska ta fram påsen, men den är BORTA. Hittar den ingenstans och apoteket är ju nu stängt. Suck! Snälla, säg att någon snäll själ lämnat in den imorgon då jag ringer... Är man snurrig då sånt här händer? Jag har i några dagar nu igen dessutom försökt öppna porten med bilnyckelns knappar och tryckt gamla portkoden som pin till mobilen. Hur ska detta sluta? :)
Saknar min kärlek som är ambitiös i flygteorins värld, är stolt över dig! ♥
Söndagsångest
Nu ska jag mysa med mitt te, tända ljus och en gigantisk tvätthög :) Bilden är från igår då jag och Noah var på cykeltur. Vi åkte förbi farmor och sa hej och Noah klappade så fint på graven. Önskar så att de hade fått träffats, vilket möte det hade varit! Saknar dig så! ♥
Imorgon är det dags igen!
Kvällen/stunden är kommen då det är dags för allvaret igen. Tillbaks till jobbet, till kvicktänkta och smarta beslut, till tålamod och disciplin, till fingertoppskänsla och bus med barn och ungdomar. Hur ska detta gå? Mitt huvud har ju länge känts som sirap och besluten vill jag gärna fundera på LÄNGE :) Tur att vi har några dagar på oss innan eleverna kommer i alla fall. Imorgon börjar det med konferens och övernattning, ska bli superkul och mysigt. Längtar redan till frukosten :)
Dagens bästa...
* Morgonkramarna i stora sängen alla tre innan det var dags för studier, förskola och fix för min del
* Att träffa mamma, faster och syster på lunchen, allt för längesen
* Några braiga och mysiga samtal jag hunnit med idag
* Lilla kvällspromenaden med Noah innan regnet kom
* Allt beröm jag fått för min hemmagjorda saft
Dagens sämsta...
* Att tvätta fyra portar bort i tvättstugan ensam hemma med lilleman, ett evigt konkande och massor av trappor
* Att låta Noah äta sin middag helt själv, potatismos i HELA köket (fast det hör väl till, det går bättre och bättre)
* Att jag har min väska att packa samt Noahs övernattningsväska kvar och jag är redan SÅ trött
* Alla tusentals jäkla myror vid farmors grav
En annan superbra sak idag var att Noah skött sig exemplariskt sin första egna dag i förskolan, sovit gott, ätit dubbla portioner, varit pigg och glad. Kramen jag fick då jag hämtade honom i eftermiddags var obeskrivlig. Mammas fina älskade lilla kille!
Pussar & Kramar
Time to update
Är så avundsjuk på lillebror nu som är i London och hälsar på bästa Hanna & Andrew. Vill också vara där, träffa alla goa människor, mysa, åka till Brighton, prata och dricka te hela natten men men... My time will come!
