Älskade Farmor

Påsken är för de flesta en kär och välkommen högtid. Vi är lediga, äter god mat, njuter av vårsol och letar påskägg. Så minns jag min barndom och så vill jag få det att kännas igen. Jag minns hur farmor ritat kluriga skattkartor och vi letade länge och väl i deras trädgård efter välfyllda påskägg. Vi lånade kläder och sjalar och var ute hos grannarna som påskkärringar, helt otroligt vad mycket godis och pengar vi fick. Vi målade ägg och åt god mat vid farmor och farfars stora köksbord. Vi tittade på film och eldade nere i gillestugan. Kvällarna slutade ofta i en pingisturnerning eller med bastu. Vi sov gott i pappas gamla rum och jag sov gärna längst av alla. Då jag vaknade luktade det kaffe och farmor och farfar satt ofta ute på altanen och solade medan Josse kikade på film eller pysslade. Gud, vad jag saknar det där! Samtidigt är jag så tacksam över de fina stunderna, de är bland de finaste jag har samlat på mig. Vi firade nog oftast påsken i Köping, oavsett om det var mammas eller pappas helg.
Tack för det!

Påsken är tyvärr fylld av hemska minnen också då det var på långfredagen farmor fick åka till sjukhuset för svåra smärtor i magen. Jag fick direkt en känsla av att det här inte var något bra men jag hoppades innerligt att det  var annorlunda. Den långfredagen kändes oändligt lång och påsken och all glädje var plötsligt borta och har aldrig riktigt kommit tillbaka igen. Sedan gick det alldeles för fort och den 8/10 1999 var hon borta.
Jag hittade den dikt jag skrev till hennes begravning som lästes upp i kyrkan och vill skriva den här.

Älskade Farmor

Du kommer för alltid att vara min förebild
Du var alltid så snäll, rar och mild
Du har varit så underbar
Varför kunde du inte få stanna kvar

Du hade så mycket kvar att ge
Så mycket att i världen se
Världen kommer inte att vara densamma utan dig
Jag hoppas att du fortfarande kommer finnas här för mig

Alla änglar i himlen ska vara glada nu
När de fått en sån fin vän som du
Du ställde altid upp för mig i alla väder
Sydde och stickade så fina kläder
Du var en farmor som kunde precis allt
Utan dig känns allt så kallt

Så småningom så måste vi lära oss att leva utan dig kära farmor
Det blir svårt men tillsammans så ska vi klara det, för din skull!

Jag saknar dig
Johanna

Jag saknar dig fortfarande och just vid påsken är det svårt att inte minnas allt och sakna det enormt.
Stor kram till farfar och alla som jag vet tänker som mig. Jag hittade en bild som beskriver hur jag minns famor bäst, härligt skratt och med en massa positiv energi.



Var rädda om era nära och kära, alltid!
Kramas ofta och var tacksam för den tiden vi har här och nu.
Lev i nuet och njut!

Puss & Kram
Johanna

Tårarna bara rinner ner för mina kinder!
SNyft!
Ha det så bra på Åland, ta hand om er!
Puss och kram

hmm..ja, du lockade fram några tårar på mig också där jag sitter på jobbet..
Jättefint skrivet, Johanna!!
Kramar

Måste instämma med de andra, va lite sorgligt att läsa men jättefint!!!

Ha en jättetrevlig påsk nu! Kram kram

Måste instämma med de andra, va lite sorgligt att läsa men jättefint!!!

Ha en jättetrevlig påsk nu! Kram kram

PS. Låten va jättebra!!!

Åhhh, vilken klump i magen jag fick nu...Vilka fina ord! Du är otrolig min vän.
KRAM

Ja, vad säger man. Mamma ler i sin himmel.

Din farmor betydde mycket för alla som kom att känna henne. Och Du ska ha stort tack för att Du säger det som alla känner! Hon var min bästa vän och syster och jag saknar henne enormt. Det gör vi säkert alla.