Nytt försök att sammanfatta helgen. Skrev i en timme tidigare idag och var riktigt nöjd, framförallt över matchanalysen men av någon konstig anledning så bara försvann allt då det skulle publiceras. Det är inte första gången och jag börjar bli mäkta irriterad. Sitter nu och knåpar i word för att sedan klistra in och se om det går bättre….

Supermysig fredag med syster hos Faster. Vi blev så bortskämda och fick så mycket god mat. Jag passade på att bada också, i typ universums minsta badkar men det var mysigt ändå.

I lördags var det då dags för den stora matchen. Jag var så tokladdad och hade bra magkänsla i bilen på väg till Tibble. Vi var underdogs och allt kan hända. Mycket riktigt så tog vi ledningen och vi spelade så himla bra. De var helt chockade. Det var så kul att spela och jag bara mös i hela kroppen (trots några ordentliga smällar). Sen så händer det märkliga saker i mina ögon… Spelare börjar göra individuella misstag, slutar kämpa, släpper eller missar helt markeringar. Då bestäms det att vi ska gå ner på folk, fine! Jag får sitta, sur som ättika då jag inte varit inne på ett ändå baklängesmål och gjort två själv… Forwards som inte ens verkar förstå betydelsen av dubbling och försvarsarbete får spela, spelare som inte ens verkar vilja vara med spelar och jag blir så arg. Mycket riktigt så släpper vi in några bollar, så korkat!

Inför tredje går vi på tre kedjor igen men då har halva laget sluta kämpa och gett upp, såklart att de får spela ändå. Är så trött på junisar eller unga stjärnor som inte har något hjärta för laget. Tror att jag ska spela i Korpen nästa säsong med ett gäng kärringar som kanske inte kan skjuta så bra eller springa så fort, men som iaf VILL. Det värsta är att de får vara kvar på planen, favoriter brukar det kallas. Om jag är dålig förlorare, nä inte alls. Känns surt då vi faktiskt hade dem ett tag, siffrorna hade inte behövt bli så här stora iaf. 11-4 känns väldigt orättvist och slarvigt. Visst är de duktiga, grattis till elitkvalet.

Fest igår kväll för att fira Ullis & Johans bröllop i Thailand. Jag var lite smått sur men det gick snabbt över. Så otroligt god mat, trevligt sällskap och härlig kväll. Framåt halvtvå tiden var det dags att röra sig hemåt, jag fick sällskap till dörren då det var en så lång promenad. Tusen tack för en trevlig kväll!

Söndagen består av jobb och åter jobb, men bara en vecka kvar sen är det sportlov och utlandsresa. Stefan har åkt till Moskva och han var inte alls sugen. Bit ihop min sötnos!

Spännade att se om detta nu går att publicera, jag är skeptisk.

Önskar alla en toppen dag!

Stor Kram!

Ps: Syrran, dags att kommentera din krönika nu tycker jag. Du kan ju inte först klaga på att jag inte skriver och så då jag gör det vara helt tyst… Väntar med spänning!