Ny händelserik vecka

Det är mycket som händer och tiden går fort känner jag. Bara en månad kvar nu innan lilleman börjar på förskolan och jag ska börja jobba igen. Det gäller att njuta av ledigheten nu! Vi har fortsatt på ett säkert kort och det är att mysa med Erika & Co och denna gång i Mariestad. Vi har ätit gott, myst, spelat pingis på gräsmattan och solat. Vi  var även till Skara Sommarland och detta var ett äventyr i sig...

Det började med att vi kom dit en varm och solig onsdag, laddade till tusen! Vi åkte en karusell och kikade runt lite innan vi bestämde oss för att äta lite. Svarta orosväckande moln närmade sig och vi hörde åskan mullra men allt kändes under kontroll. Men så från ingenstans kom ösregnet, himlen rentav öppnade sig. Vi åt vår lunch och satt dock rätt bra under tak. Solen tittade fram igen och vi gick vidare. Nya moln på väg, stora och svarta. Mera muller och denna gång närmare. Stora regndroppar och än en gång är himlen helt öppen. Det blixtrar och jag står lugnt och räknar, 1001, 1002, ja ni vet. För varje gång jag räknar kommer åskan närmare. Barnen blir rädda och jag är inte så himla lugn längre heller. Vi tar lite lotter och försöker hålla god min. Åkattraktionerna stängs en efter en, folk verkar röra sig hemåt. Vagnar, kläder, priser, allt är genomblött. Trots paraplyer och regnrockar... Vi inser att detta kommer inte gå över på ett tag och åker tillbaka hem. Fulla av besvikelse funderar vi över nästa drag. Som tur är efter lite intensivt detektivarbete hittar vi rätt person att prata med och vips så fick vi möjligheten att åka tillbaka dagen efter, med strålande sol och heldag med bad och bus. Service och god vilja kommer man långt med, tack för det Skara Sommarland! Tyvärr glömde jag kameran hemma den dagen så jag har inga kort att visa upp men vi hade skoj! Kom ihåg, att det aldrig skadar att fråga!

Har suttit och läst igenom gamla blogginlägg och kommentarer och blir än en gång rörd och tacksam över alla fina ord, främst i samband med tiden på sjukhuset. Jag har funderat mycket på den tiden och har så svårt att förlika mig med all min optimism och styrka i det jag skrivit. Så stark var jag inte, det kan jag känna idag med facit i hand! Det var otroligt jobbigt och allt jag nog egentligen ville skriva var hjälp, jag är rädd och trött och orkar inte mer. Men jag antar att det är någon form av överlevnadsinstinkt, man måste ju orka! Det finns mycket kvar att bearbeta men man får ta en sak i taget.
Skickar massor av värme och kärlek till vännen som fått ett tråkigt besked, eller man kanske säger avsked? Tänker på dig och familjen, stora kramar!

Lägger in lite bilder från senaste veckan och passar på att hälsa att allt det positiva jag hoppades skulle slå in som jag skrivit om förut har gjort det. Vill inte skriva mer om det här, men nu är det bara några pusselbitar kvar :)

Pussar & Kramar

Hej gumman, härligt att ni har det bra! Själv jobbar jag en vecka till. Skönt att saker och ting börjar ordan upp sig som du vill. Hoppas att vi an ses snart och uppdatera oss lite :). Kram

Tack Johanna, kram!

Härligt o höra att allt går åt rätt håll Johanna panna. :) Hoppas det håller i sig med alla medgångagar ibland kan man behöva en lång tid av medgångar o flyt i livet, för att sen palla med eventuella motgångar som man tyvärr stöter på för eller senare!!



Men Johanna tänker ni hålla er hemma nån ting nu de närmsata dagarna eller?? Så kanske man kan få träffa dig o lilleman o hitta på någe bus!

Vore iaf skojsig o hitta på nå jag e juh arbetslös o ledig ett par dagar till lixom :P



Ha det bäst!!

Kram kram