Varit en god samarit
Brr, vad det är kallt ute. Håller på och tvättar mitt i natten och det är banne mig kallt de få steg jag måste ta där ute... Fortfarande svårt att få till en tvättid så jag fuskar lite så här på kvällen. Jag fick sovmorgon imorse, svårt att sova iofs med tre killar som ränner runt men jag fick iaf ligga kvar och dra mig, så jag är ganska pigg. Idag var jag till Eds kyrka och farmors grav med ett litet ljus. Klockan var ca fyra och det började bli mörkt då jag kom dit. Såg att det stod en bil med motorhuven öppen och en man som hängde över den. Åkte raskt förbi då sådan skrämmer mig lite. Det händer så mycket skit överallt så det är väl inte konstigt att man är rädd av sig. Fixar vid graven och önskar farmor gott nytt år då jag ser en man komma bakifrån, från ingenstans. Han ber om ursäkt att han stör och undrar om jag kan hjälpa honom att få igång hans bil. Hjälp! Vad ska jag säga? Jag kan ju inte gärna säga nej, det gör man ju inte. Ändå är jag rädd, tänk om han slänger in mig i sin bil. Hemska tankar far genom huvudet samtidigt som vi kallpratar bort till min bil. Det finns en bil till vid parkeringen och jag letar febrilt efter bilens ägare på kyrkogården. Skulle kännas tryggt om någon såg mig liksom... Jag ser ingen och kör bort mot hans bil, han är redan där. Jag tar ett djupt andetag och går ut. Då hoppar det fram en liten kille i 8-års åldern och ger mig en bamsekram, han säger tack snälla för at du hjälper oss. Jag fryser så! Då försvinner min oro och allt känns bra igen. Efter någon minut är deras bil igång och de undrar vad jag vill ha som tack för hjälpen. Ingenting säger jag och åker glad därifrån. Så det kan bli :)
Har fått spunk på min mobil här hemma kan jag säga. Orkar inte dra hela storyn nu men alla nummer, foton och sms är borta. Sorgligt och jag blir så arg på tekniken. Kanske klarade mobilen inte av kylan i Dalarna. Eller så får jag lida för att jag låtit lilleman leka med mobilen. Tråkigt är det iaf! Ska forska mer i det där imorgon. Nu väntar lite fika, skrivande på boken och så tvätten såklart.
När du läser det här kan du väl skicka ett litet sms till mig så jag kan spara ditt nummer, tack! Om du nu är en av mina nära och kära förstås :) Puss & Kram!
Har fått spunk på min mobil här hemma kan jag säga. Orkar inte dra hela storyn nu men alla nummer, foton och sms är borta. Sorgligt och jag blir så arg på tekniken. Kanske klarade mobilen inte av kylan i Dalarna. Eller så får jag lida för att jag låtit lilleman leka med mobilen. Tråkigt är det iaf! Ska forska mer i det där imorgon. Nu väntar lite fika, skrivande på boken och så tvätten såklart.
När du läser det här kan du väl skicka ett litet sms till mig så jag kan spara ditt nummer, tack! Om du nu är en av mina nära och kära förstås :) Puss & Kram!
Kommentarer
Postat av: Faster
Visst e det hemskt att man skall behöva känna så idag i Sverige,,usch och fy.
Trackback