What to say?
Vilken dag! Avslutning, julbord, en massa fina ord i utvärderingarna från eleverna, små julkort och dikter, grym julklapp från jobbet och då jag kommer hem så ligger det där. Kuvertet från Karl-Bertil Jonsson. Ni vet den där snälla pojken med rött hår och runda glasögon som alltid visas på julafton. Han, just han har skickat ett brev till mig. Till lilla mig. Jag är fortfarande chockad och lite skakig. Vem, varför och hur? Kontrollfreaket i mig har svårt att reda i situationen. Men jag är glad såklart, förbannat glad om jag ska vara ärlig. Inte bara för sakens skull, utan för den aktiva handlingens skull. Det finns hopp för mänskligheten ;) Ska försöka att inte klura hela natten nu, utan sova gott och lyckligt. Du Kalle-Berra, TACK!
Kommentarer
Postat av: faster
kram
Trackback