Tillbaks till rötterna
I helgen har jag pratat minnen, tittat på bilder, återupplevt delar av min barndom och känt så otroligt mycket glädje. Vissa människor fastnar i ens hjärta och trots att man inte ses speciellt ofta är det så enkelt och härligt att umgås. Jag är ju född i Köping och där har jag och lillhjärtat varit i helgen. Äntligen samlade jag mod och plingade på till huset jag och mina syskon aldrig glömmer. Huset som farfar byggde, det fina bruna tegelhuset med en massa spännande rum. Den vackra trädgården med farmors alla blommor och växthuset jag älskade att vara i. Gillestugan med den öppna spisen där vi alltid hade kvällsmys, pingisrummet där vi spelade otaliga turneringar och där syrran showade och hade bordet som scen. Köket som alltid hade så mycket gott att bjuda på, köksbordet där vi åt, pysslade, pratade, stickade, bakade och umgicks. Jag är så nöjd över att ha sett huset med andra ögon, sett förändringarna, sett det gamla som fortfarande fanns kvar, även att Noah fick springa omkring där. Även om han är för liten för att förstå och minnas så tyckte han det var häftigt att vara i morfars gamla rum :) Vissa saker är svåra att beskriva i ord, hur jag än försöker så får jag inte till det. Men känslan i magen över de här dagarna går inte att ta miste på. Kärlek, tacksamhet, glädje och styrka! Jag har haft en riktigt bra måndag som tillägg till det så ikväll njuts det med te och kvällsmacka till en gammal Peter Lemarc skiva. Puss & Kram!
Kommentarer
Postat av: Faster
Åh,,jag e glad för din skull kram.
Trackback