Till Noah
Tänk att du snart blir 4 år, helt otroligt! Din start i livet var inte som alla andras ska du veta. Inte din mammas start som förälder heller. Det var kaos. Det tog veckor innan jag vågade lita på att du överhuvudtaget skulle överleva. Fast jag förstod rätt snabbt att du var en riktig kämpe. Det sa alla som tog hand om dig också. Du var så liten så du kan inte ana. Jag har sparat dina första kläder, som var alldeles för stora och en prematur blöja för att du ska få se, men man förstår inte. Inte ens din mamma då jag tittar på dem i efterhand förstår. Du var som en liten fågelunge med små tunna grodlår. Det låter inte så värst gulligt kanske, men du var det absolut finaste jag sett. När jag fick koppla bort alla slangar och elektroder och ha dig nära förändrades mitt liv för alltid. Vi har haft en tuff tid på många plan men vi har alltid varit ett oslagbart team du och jag. Du och jag mot världen har jag viskat i ditt öra många gånger.
Vi har rest en hel del och du har alltid varit den gladaste och piggaste lilla globetrottern som charmat alla du stött på. Andra har förundrats över hur jag vågat åka ensam med dig, men det var liksom aldrig någon konst. England några gånger, USA, Spanien och Grekland. Du har använt ditt pass flitigt unge man :) På läkarbesök och olika återkontroller har du förvånat och imponerat på läkare och specialister och gjort din mamma både lättad och stolt. De har sagt att vi haft tur och att du är en fighter. När jag har hämtat dig på dagis efter en tung dag på jobbet har du fått mig att landa och andas med magen igen. När jag varit orolig eller ledsen för olika saker har du gjort mig lugn genom att bara finnas nära.
När olyckan skedde och vi snuddade himlen en sekund fann du dig snabbt och litade på alla vuxna runt omkring dig. När din mamma fick åka ambulans med blod och glas överallt satt du i en annan ambulans och pratade på om morfars brandstation och alla småbilar du hade kvar hemma i lägenheten. Jag oroade mig massor för dig och över hur du hanterade traumat men det var uppenbarligen helt i onödan. Du klarar dig fint och är en stark liten krabat. Du börjar bli stor och självständig. Du vill prova dig fram och ibland kastar du dig hejdlöst inför olika upptåg och utmaningar. Du är inte speciellt rädd av dig. Du är trygg och oftast väldigt glad. Jag hoppas innerligt att det fortsätter precis så.
Trots en kaos start och en hel del hinder och utmaningar längs vägen har vi haft det riktigt bra du och jag. Jag kanske inte alltid har tänkt så då vi varit mitt inne i allt men nu i efterhand då jag blickar tillbaka känns det så. Med mycket kärlek och många fina medmänniskor har vi fått energi och stabilitet. Vi har det bra nu också, livet känns bättre än någonsin. Även om du inte alltid kan sätta ord på dina känslor så ser jag det på dig också. Du mår bra och är lycklig. Du har en del funderingar och jag har inte alltid alla svar. Men jag försöker och jag lovar dig att jag alltid kommer vara ärlig. Jag oroar mig en del, din mamma är en tänkare ska du veta. När jag börjar klura för mycket måste jag skriva. Nu tänker jag, på din framtid och på vad som är rätt eller fel. Jag som känner dig bäst av alla borde väl veta men ändå är jag lite osäker. Det är inte alltid lätt ska du veta. Jag tänker på ditt bästa, det betyder allt för mig.
Vi har det bra lilleman, rätt enkelt samspel och rätt få bråk och tjafs. Jag klappar inte mig själv på axeln utan jag pussar dig på pannan älskade Noah och säger tack. Tack för att du finns, tack för att du kompletterar mig, tack för alla fantastiska minnen hittills och tack för alla skratt. Mamma älskar dig till månen och tillbaka ♥
Vi har rest en hel del och du har alltid varit den gladaste och piggaste lilla globetrottern som charmat alla du stött på. Andra har förundrats över hur jag vågat åka ensam med dig, men det var liksom aldrig någon konst. England några gånger, USA, Spanien och Grekland. Du har använt ditt pass flitigt unge man :) På läkarbesök och olika återkontroller har du förvånat och imponerat på läkare och specialister och gjort din mamma både lättad och stolt. De har sagt att vi haft tur och att du är en fighter. När jag har hämtat dig på dagis efter en tung dag på jobbet har du fått mig att landa och andas med magen igen. När jag varit orolig eller ledsen för olika saker har du gjort mig lugn genom att bara finnas nära.
När olyckan skedde och vi snuddade himlen en sekund fann du dig snabbt och litade på alla vuxna runt omkring dig. När din mamma fick åka ambulans med blod och glas överallt satt du i en annan ambulans och pratade på om morfars brandstation och alla småbilar du hade kvar hemma i lägenheten. Jag oroade mig massor för dig och över hur du hanterade traumat men det var uppenbarligen helt i onödan. Du klarar dig fint och är en stark liten krabat. Du börjar bli stor och självständig. Du vill prova dig fram och ibland kastar du dig hejdlöst inför olika upptåg och utmaningar. Du är inte speciellt rädd av dig. Du är trygg och oftast väldigt glad. Jag hoppas innerligt att det fortsätter precis så.
Trots en kaos start och en hel del hinder och utmaningar längs vägen har vi haft det riktigt bra du och jag. Jag kanske inte alltid har tänkt så då vi varit mitt inne i allt men nu i efterhand då jag blickar tillbaka känns det så. Med mycket kärlek och många fina medmänniskor har vi fått energi och stabilitet. Vi har det bra nu också, livet känns bättre än någonsin. Även om du inte alltid kan sätta ord på dina känslor så ser jag det på dig också. Du mår bra och är lycklig. Du har en del funderingar och jag har inte alltid alla svar. Men jag försöker och jag lovar dig att jag alltid kommer vara ärlig. Jag oroar mig en del, din mamma är en tänkare ska du veta. När jag börjar klura för mycket måste jag skriva. Nu tänker jag, på din framtid och på vad som är rätt eller fel. Jag som känner dig bäst av alla borde väl veta men ändå är jag lite osäker. Det är inte alltid lätt ska du veta. Jag tänker på ditt bästa, det betyder allt för mig.
Vi har det bra lilleman, rätt enkelt samspel och rätt få bråk och tjafs. Jag klappar inte mig själv på axeln utan jag pussar dig på pannan älskade Noah och säger tack. Tack för att du finns, tack för att du kompletterar mig, tack för alla fantastiska minnen hittills och tack för alla skratt. Mamma älskar dig till månen och tillbaka ♥
Kommentarer
Postat av: Erika
<3
Postat av: Moster Frida
<3
Postat av: Faster
Och här kom en tår,,,,
Postat av: Mamma
<3
Postat av: Josse
<3 finaste killen i världen<3
Postat av: Mon
Vad glad Noah kommer bli när han är stor nog att läsa din blogg.... :)
Fint skrivet som alltid! Kram!!
Postat av: Så otroligt fint. Och det är ni båda oxå.
Postat av: Sandra
Så fint <3
Postat av: Hanna
So beautifully written Johanna....brought tears to my eyes
Postat av: Anonym
So beautifully written Johanna....brought tears to my eyes...
Trackback