Lång dag
Det kan man verkligen säga om dagen idag och jag ska genast berätta från början :) Idag var det då dags för den omtalade och lite skrämmande gastroskopin. Jag trodde jag skulle ha svårt att sova inatt men efter den här sjukdomshelgen så somnade jag som en stock. Vi lämnade Noah hos bästaste bonusfarmor Monica vid niotiden och åkte in till Sophia hemmet. Jag var riktigt nervös men kände mig ändå relativt lugn, skönt att älsklingen var med. Miljön på gastrocentret var inte alls så sjukhuslik som jag trodde och det var skönt. Då vi kom in i rummet och jag såg alla apparater, läkaren i sina gröna kläder, sjukhussängen och började prata om sprutan jag skulle få innan undersökningen kom tårarna. Jag kan inte riktigt förklara varför men jag antar att gamla obearbetade minnen kom tillbaka. Själva undersökningen gick sedan superbra, visst var det lite otäckt men inte alls som jag trodde. Personalen var väldigt sympatisk och proffsig och jag var så stolt då vi gick därifrån.
Efter lite egen tid i stora staden hämtade vi Noah och åkte hem. Jag ville ha luft och lurade med mig Erika & Elias till Runby för att plocka vitsippor. Sedan var det bara hem och äta och gosa lite med en fortfarande trött men feberfri lillgroda och så iväg till nästa sjukhus. Jag hade bokat in mig på en föreläsning om prematura barn på SÖS. Kände mig lite kluven att åka då jag var trött men samtidigt var jag väldigt nyfiken. Det finns ju ett stort behov av att prata, lyssna, dela med sig av den tiden och gärna med andra som varit med om samma sak. Jag kan säga att jag irrade omkring i 35 minuter innan jag hittade rätt då inbjudan var lite missvisande. Kände mig som en av mina elever som kom sent till en lektion och smög generat in. Jag insåg att detta var en av få gånger jag åkt iväg och gjort en "vuxengrej", med handväska istället för skötväska, med block och penna istället för våtservetter och av någon anledning gjorde det mig lite osäker och blygg. I slutet av föreläsningen satt vi och pratade flera föräldrar och det var första gången jag hörde andra prata om sina upplevelser, farhågor och problem. En märklig känsla! Jag satt bredvid en jättetrevlig tjej där det visade sig att vi varit på samma avdelning och hade många gemensamma upplevelser /minnen och det var väldigt skönt och lättsamt att prata.
Nu sitter jag hemma uppkrupen i soffan med en massa blandade känslor. Det har varit en lång dag med många intryck och tankar. Mest av allt känner jag mig lycklig över att livet fått en sån härlig vändning och att Noah är så stark och att allt gått så bra. Jag vill fokusera på allt det fina och känna mig glad över att mina gamla sjukhusminnen så sakteliga suddas ut och byts mot bättre erfarenheter som idag, dubbelt upp dessutom!
Efter lite egen tid i stora staden hämtade vi Noah och åkte hem. Jag ville ha luft och lurade med mig Erika & Elias till Runby för att plocka vitsippor. Sedan var det bara hem och äta och gosa lite med en fortfarande trött men feberfri lillgroda och så iväg till nästa sjukhus. Jag hade bokat in mig på en föreläsning om prematura barn på SÖS. Kände mig lite kluven att åka då jag var trött men samtidigt var jag väldigt nyfiken. Det finns ju ett stort behov av att prata, lyssna, dela med sig av den tiden och gärna med andra som varit med om samma sak. Jag kan säga att jag irrade omkring i 35 minuter innan jag hittade rätt då inbjudan var lite missvisande. Kände mig som en av mina elever som kom sent till en lektion och smög generat in. Jag insåg att detta var en av få gånger jag åkt iväg och gjort en "vuxengrej", med handväska istället för skötväska, med block och penna istället för våtservetter och av någon anledning gjorde det mig lite osäker och blygg. I slutet av föreläsningen satt vi och pratade flera föräldrar och det var första gången jag hörde andra prata om sina upplevelser, farhågor och problem. En märklig känsla! Jag satt bredvid en jättetrevlig tjej där det visade sig att vi varit på samma avdelning och hade många gemensamma upplevelser /minnen och det var väldigt skönt och lättsamt att prata.
Nu sitter jag hemma uppkrupen i soffan med en massa blandade känslor. Det har varit en lång dag med många intryck och tankar. Mest av allt känner jag mig lycklig över att livet fått en sån härlig vändning och att Noah är så stark och att allt gått så bra. Jag vill fokusera på allt det fina och känna mig glad över att mina gamla sjukhusminnen så sakteliga suddas ut och byts mot bättre erfarenheter som idag, dubbelt upp dessutom!
Kram & Godnatt
Kommentarer
Postat av: Sofia
Hej gumman! Låter verkligen som en innehållsrik dag, men vad skönt att gastroskopin är över och att det gick bra. Du är så tapper! Hörde ditt meddelande och pratar gärna någon dag. Ha det bäst och hälsa Noah!
Kram
Postat av: Faster
Skönt att du kom fram,,,lasagnen finns kvar om ni har vägarna förbi,,,,massor med varma kramar från mig
Postat av: Hanna
du inspirerar!!:)
kram
Postat av: Ulrika
Nu har jag hittat hit! :-) Fin blogg! Jättetrevligt att träffa dig också och nog väldigt nyttigt att ventilera lite från tiden på neo! Noah är superfin! Hoppas vi ses snart igen!
Kram och godnatt!
Trackback