Nästan klar

Saknas lite gardiner och lite småfix i mitt nya hem men annars är jag klar. Alla kartonger är urpackade och det mesta tekniska funkar äntligen. Otroligt skönt med internet, tv och hemtelefon. Ska ta lite foton vid tillfälle men dagarna flyger förbi och när kvällen kommer är jag helt slut, dessutom är det för mörkt att fota då. Lite märklig känsla att bo in sig då jag vet att jag med stösta sannolikhet bara kan bo här 1/2 - 1 år, men man får gilla läget...

Imorgon är det besök i nya tvättstugan som gäller, rensa ur bilen och så eventuellt en lunch med Ullis. Träning på kvällen och uppladdning inför helgens hemmamatch. Alltid extra kul att spela hemma! I helgen vankas det skoj också och det ser jag fram emot. Lilleman ska sova hos morfar & Marie för första gången och det känns lite läskigt. Han sov ju hos grannarna en natt förut men då var det ju ändå så nära... Det är säkert nyttigt, för oss båda! Han är ju social till tusen, den lilla grodan, det beror nog på att han träffat mycket folk sen dag ett på sjukhuset.

Borde hoppa i säng men drar mig alltid, är ju övertrött men vill inte ligga där och fundera. Har lånat Noahs stora dopgroda att krama. Tyvärr är den dålig på att krama tillbaka och dessutom måste man vara försiktig så att man inte kommer åt knappen för ljudeffekterna. Då hoppar man ju högt!

Förresten, Noah fick ju presentkort på dopet och idag handlade jag lite åt honom. Bland annat en vit body med krage och en svart liten slips. Tänk er, vad stiligt! Ska fota det också, jag lovar!

Många kramar!



Det syns

Nu är det bekräftat. Det syns tydligen att jag är ensam. Var precis nere på banken, i en timme vill jag tillägga. Shit vad det tog tid. Stod och vaggade Noah i bäselen, såg nog lite trött och sammanbiten ut. Fick en sittplats av en gullig kvinna och hamnade bredvid en äldre man. Han började fråga om Noah, hur gammal osv. Gulligt och trevligt tyckte jag, först... Sen i 45 minuter fick jag lyssna på hans problem med hans dotter och att han precis nu fått träffa sina barnbarn. Att han ofta åker till Asien, kvinnor där var trevliga. Han pratade om relationer och svårigheter mellan män och kvinnor. No shit! Han sa att han såg på mig att jag var ensam, hur man nu ser det? Kände mig illa till mods då jag gick därifrån, kan inte riktigt förklara varför....

På tal om ensam, det är ju nyttigt och man växer av det och allt vad det heter. Tro inte att det hjälper då man inte kan sova klockan 01.00 och skulle kunna göra vad som helst för en kram. Tänk att man kan ha så otroligt många gulliga nära och kära runt omkring som i princip gör allt de kan, och ändå känner man sig så galet ensam.
Tips, tankar?

Lägger in en gammal bild i väntan på nya från lägenheten. Måste hitta kameran först :)

Kramisar!

Lipa betyder kärlekspipa

Kaos i alla rum

Jämfört med tidigare "tomma" inlägg så är det mer fullt kaos i detta. I alla rum i nya lägenheten, i kroppen och i sinnet. Idag på väg till matchen så släppte allt, tårarna rann som vattenfall och jag fick dem inte att sluta rinna. Antar att det omedvetet varit en press med all flytt och innan det Noahs dop och så allt annat förstås. Jag känner mig mentalt slut! Men det var skönt att gråta, i alla fall efteråt. Efter 4-4 matchen så bar det iväg hemåt och jag och lilleman har myst och fixat en del. Han har varit lite varm idag och nu börjar jag också känna mig hängig. Sitter med en kopp te och hoppas på många timmars sömn så löser det sig nog.

Det blir en lugn vecka med mycket hemmatid och promenader. Nu är det dags att verkligen försöka njuta av min mammaledighet, på riktigt! Tusen tack till alla som hjälpt till med flytten, er hjälp har varit ovärdelig för mig!

Empty room

"empty heart, since you´ve been gone I must move on. Empty space, lonely days. My life goes on, just like the moon". Ja, ni känner säkert till låten. Jag älskar den och har haft den i huvudet hela dan. För varje möbel som plockats bort från huset, för varje låda jag burit. Det är och har varit så blandade tankar. Skönt med nystart, jättemysig lägenhet, skönt med närheten till allt, tråkigt att lämna grannarna och allt det fina härute. Den värsta känslan som jag brottas med hela tiden är dock, det var inte så här det skulle vara/bli. Men som Sanna sjunger, life goes on....

Idag har både mamma och pappa hjälpt till med flytt och packning, tusen tack! Vi fick mer gjort idag än vad jag trodde. Imorgon går några lass till och sen ska det städas och ordnas mysigt i mitt nya hem. Noah har varit så duktig och bidrar med lite joller och skratt i allt flyttande. Han var några timmar hos snälla Sanna också och fick 100 % uppmärksamhet, bus och bad och allt som hör till. Där fastnade jag med och fick både mat, bad och choklad. Kom hem rätt sent och då jag inte är van att vara ute om kvällarna så blev jag förvånad över mörkret och kylan. Jag fastnade med blicken mot himlen då jag kom hem och vilken underbar stjärnhimmel. Så otroligt vacker!

Nu ligger lilleman och skrattar i sömnen, underbart att höra. Undrar vad han drömmer för härligt? Sista natten i huset, imorgon bär det av mot Finspångsvägen.

Puss & Kram


Empty room
Empty room



Denna ska inhandlas...

... imorgon mitt i allt flyttkaos. Men det är precis en sådan jag alltid velat ha så när jag väl såg den kunde jag inte bomma den. Snart kan vi äta vid samma bord, mysigt :)


Närmar sig...

Nu ska jag snart åka och hämta nyckeln till lägenheten och börja köra över lite kläder. De stora sakerna flyttas till helgen med hjälp av familjen. Har en märklig känsla i magen, vemodigt liksom. Är väldigt trött också då lilleman vaknat 2-3 ggr per natt senaste veckan, det börjar kännas nu. Lägger in lite fina bilder från mobilen, de är någon månad gamla minst.

Kram!

Tröttmössa
Bus i bilen
Mysbild


Underbart höstväder

Vilken dag! Jag och Noah hade lite sovmorgon och efter frukosten gick vi ut i solen. Underbart promandväder verkligen! Noah somnade sött i vagnen och jag la mig och läste lite på altanen innan jag började packa. Var måttligt sugen kan jag säga! Vi har haft en riktig fixdag och jag har tagit många pauser i solen, helt underbart skönt! Ikväll är det träning och jag har en del spring i benen, måste bero på värmen :) Blev även inbjuden på barnvagnsbio nästa vecka, kul idé!

Hoppas att ni mår bra i höstsolen?
Kramisar!

Tänka sig

Igår fyllde det älskade lilla underverket 6 månader. Mitt i all flyttröra, stress och trötthetsbubbla så glömde jag ju det. Inte bara jag verkar det som iofs, utan alla andra också, utom Hanna som ringde idag och påminde mig. Grattis Noah på din halvårsdag en dag försent. Mamma älskar dig!

6 månaders killen
Älsklingen Noah

Slut som artist

Är det inte så man brukar säga? Det känns i kroppen att man inte är 20 längre, mina vader, min rygg och mitt huvud. Så galet slut! Tyvärr förlorade vi semin idag, vilket iofs betyder att vi vann kvarten imorse men det känns som ett minne blott. Får skriva mer om helgen, innebandy, egna reflektioner en annan dag. Är verkligen för trött för att tänka och ska hoppa i säng nu. Här kan ni dock läsa lite om helgen samt se gullig bild på Noah

Galet trött

Ja, så är det verkligen! Är galet trött och det värker i hela kroppen, inte ens en varm dusch hjälpte. Men efter två vinster, blandat skönspel med grisspel, ett mål, två assist och en jäkla massa innebandysurr hela dagen så borde man väl vara nöjd. Lilleman har dessutom varit en ängel, så glad och snäll hela dagen. Tack snälla Ann som hjälpt till idag! Noah sover redan sött i sin säng och jag ska snart göra detsamma. Tänkte bara passa på att skriva några rader medan gröten hittar hela vägen ner till magen. Imorgon är det alltså tillbaks till Uppsala för kvartsfinal i DM och detta mot inga mindre än Sten Sture. Tufft men allt är möjligt! Orkar verkligen inte skriva mer nu utan ska värma min vetekudde och krypa ner i sängen. Så här trött var lilleman efter en heldag i Allianshallen. Kortet är taget med mobil därför lite suddigt...

Kram & Godnatt


Slut efter heldag med innebandy

Mammagrupp och kalas

Idag har jag varit på min första mammagruppsträff. Då Noah kom så tidigt så hann jag aldrig börja någon mammagrupp innan så som många gör och nu då vi hade en hel del tid på sjukhuset så har vi halkat in i en grupp där alla bebisar är 2-3 månader. Men det gör inte så mycket, han skulle ju ha varit där omkring själv och det gör mig ändå ingen skillnad. Visste inte riktigt vad jag hade att vänta, så var lite nervös eller kanske mer förväntansfull. Vi var fyra mammor där idag och vi fick alla en möjlighet att beskriva vår tid på BB och vår förlossning, rädslor, farhågor, tankar, reflektioner efteråt och så prata om allt annat mellan himmel och jord. Det var känslosamt och jag fällde en hel del tårar, det trodde jag faktiskt inte. Otroligt skönt att prata, så jag längtar tills nästa träff i oktober.

Idag fyller världens sötaste 6 - åring år, granntjejen Hanna. Jag och Noah har varit på kalas och ätit supergod pastasallad och tårta. Väldigt skönt att inte behöva tänka på middag utan bara få vara. Det fanns gott om snälla själar som ville hålla och gosa med lilleman så jag blir alldeles varm. Världen är full av underbara människor, man glömmer det ibland och surar ner sig på alla de som är märkliga.

Imorgon är det full rulle med det ena och det andra. Jag ska åka till Sara och säga hej, träffa faster och fixa vid farmors grav, slänga massa skräp och fixa lite. Därför tänkte jag hoppa i säng tidigt för en gångs skull, hade tänkt till 22 men det klarar jag inte riktigt. Så sporten och sen förhoppningsvis sova åtminstone 6 timmar innan lilleman är hungrig igen. Han har börjat vakna lite oftare igen och är ledsen, vet inte om det en tand på gång kanske?


Kram & Godnatt

Hejdå Grana

Visst är det fint härute... Jag har bott här i tre år nu drygt och jag älskar det här lilla huset, omgivningarna, tystnaden om natten och såklart mina goa grannar. Om två veckor bär det av mot lilla samhället med fart och fläkt, ska bli spännande men visst är det lite vemodigt.

Höstpromenad
Höstbild
Tältbygge mellan husen
Oväder på gång

Tyst och tomt

Dopet är ju som ni märkt och vet avklarat och nu har även the English people åkt hem. Älskade underbara Hanna & Andrew (med bebis i magen, Hanna då alltså...), saknar dem redan! Det är tyst och tomt här hemma och jag försöker lysa upp med ljus, lyssna på favoritskivorna och tänka framåt. Noah sover sött i sin spjälsäng, han är trött efter dagens babysim. Snart flytt också, sen hoppas jag äntligen på lite lugn och ro. Var ute och gick en solig eftermiddag och tog lite fina kort på underbara Grana, tänkte dela med mig av dem imorgon kanske. Nu ska jag nog läsa lite engelska skvallertidningar och bara vara.

Många kramar!

Chris Noah Gabriel

Tack till alla som var med och bidrog till ett underbart dop och en fin dag. Noah fick så många fina presenter men mest av allt värme, omtanke och kärlek. Tack till den otroligt härliga prästen Fredrik, för alla lyckönskningar, för sång och musik och för textläsning. Tack för fix och trix här hemma och med bakning och stöd. Tack till kusin Joachim som tagit de här korten.

Noahs dop
Noahs dop
Noahs dop
Noahs dop
Noahs dop

Vet ni vad...

Det är bara 5 grader ute och jag har fortfarande minst 15 servetter kvar att vika. Kom ju på den fiffiga planen att vika små skjortor av servetter och skriva Noahs namn på. Jättegulligt men ack så pilligt och just nu, tråkigt! Dags att hoppa i säng nu, lång dag imorgon. Äntligen dags att träffa Hanna & Andrew igen, älskade släktingar och vänner

Förberedelser

Nu är det bara två dagar kvar till dopet och även om allt planerats att göra enkelt och lättsamt så behöver det fixas och förberedas. Jag skriver listor, viker servetter, städar, mailar prästen och grejar. Det är kul och mysigt men ikväll börjar nervositeten och spänningen komma lite. Tack än en gång till alla änglar som är snälla och hjälper till med bakande, körning av möbler, planering och övning av textläsning och sång i kyrkan. Så här har min dag idag sett ut :)

Fix i trädgården
Tältbygge
Mitt stöd i byggandet

Drömmer om...

... att så småningom flytta till hus, ett alldeles eget hus! Vallentuna ligger mig varmt om hjärtat, känns lugnare där än i vilda Väsby till exempel. Hittade ett radhus som jag blev lite kär i idag. Vad tycker ni? Om ett eller två kanske, i denna stil ungefär, vore väl en toppenbra början... Bra svenska och flummigt inlägg, dags att hoppa i säng tror jag.

Radhuset

Underbara syskon

I lördags var det stor baluns då syster och hennes kompisar firade sina 25 - års dagar. Det var kul att klä upp sig och fixa lite, ha klänning och skor med klack :) Mysigt att träffa stora delar av släkten också då de flesta var bjudna. Tyckte jag tog hur många bilder som helst men hade väl kanske inte så bra koll. Stod mest på dansgolvet :) Om ni klickar in på någon av syrrornas bloggar så finns det mer kort där. Här är mina två favoritkort från min kamera.

Jag älskar er!


Älskade syskon
Världens bästa lillebror

Tack...

... för all värme och all omtanke. Håller mig sysselsatt med pyssel inför Noahs dop på lördag och annat smått och gott. Inte så mycket bloggande just nu då jag känner mig lite kluven med vad jag bör eller borde skriva och inte. Vi mår bra i alla fall och myser för fullt. Hoppas ni gör detsamma i höstmörkret?

Många stora kramar!


Sluta blogga?

Det är kaos i mitt huvud och det är uppror i min själ. Livet är verkligen inte som jag vill just nu. Jag försöker vara stark och klok men får bara mothugg känns det som. Jag får höra att jag är omogen, inte kan stå på egna ben och inte har en egen vilja. Jag håller inte med men ändå påverkas jag och blir fruktansvärt ledsen. Det sägs att det är många som läser min blogg och som tycker jag tappat vettet, eller allra helst aldrig haft något. Vad händer? Jag har aldrig haft för uppsikt att skriva något här i min blogg för att såra eller göra någon illa. Jag har den för att jag tycker om att skriva, jag är en öppen och brukade vara en glad tjej. Jag ville förmedla glädje, kärlek och värme genom ord och mina bilder. Nu är ju livet inte alltid så härligt så att det kommer in lite annat strul och tokeri hör väl till?

Nu har livet verkligen ställts på ända och varje gång jag får den att stå stadigt för en stund så rivs det ner igen. Blir det bättre om jag slutar skriva här och alla inte vet allt, om jag är mer hemlig av mig? Ska jag sluta med något jag egentligen tycker om för att kanske få lite mer lugn och ro? Jag skäms faktiskt över att ha hamnat i den här sitsen i mitt liv, det är så långt ifrån mina mål och drömmar som man kan komma. Jag önskar att de som har åsikter, om det nu är så, står för dem då man i framtiden ses och även tänker på att det finns alltid två versioner av allt.

Nu ska jag snusa och gosa med min lilla ängel, han kan få mitt hjärta att smälta och min själ att få andrum och de ögonblicken är livsnödvändiga just nu. Tack Noah för att du finns!

Puss & Kram allihopa!



Roliga referat

Nu då det börjats med innebandy igen så skrivs det ju referat och man kämpar för att finnas med i protokollen, helst målprotokollet förstås. Här har ni ett av dem skrivet av en tjej i laget med grym humor. Arbetsmyran, det tackar jag för. Match ikväll men förkylningen håller i sig och jag vill inte riskera att bli sämre. Vill bli frisk och ha massa energi och vara glad ju!

Här kan ni läsa om
matchen


Blandat potatismos

Gillade kollegans uttryck om allt snurr på jobbet första veckan, att det är potatismos i huvudet. Precis så känner jag just nu och rätt ofta nuförtiden :) Uppe om nätterna med lilleman, grubblar och klurar över livet, fixar och trixar, glömmer bort saker och är klumpig värre. Vi får väl se om jag kan rensa ut moset till små fina högar här nu då...

Förkylningen känns lite bättre och febern är för tillfället borta. Detta gjorde att jag bestämde mig för att åka på introt till Noahs babysim idag. Det viktigaste var ju att han var frisk och det är han. Lite hostig inatt men imorse var han pigg som en lärka. Innan det var dags för babysim kom en sköterska från sjukhuset på hembesök, vilket jag ju totalt glömt bort men det gick bra ändå. Vi kikade på några enkäter jag och Micke fått fylla i om tiden där och om hemsjukvården som Noah hade. Vi pratade om allt möjligt och hon var väldigt gullig. Hon undrade om det trauma vi gått igenom med Noahs första tid påverkat min "sits" i livet idag eller om det
berodde på annat. Det var skönt att prata om allt!

Tillbaks till dagens babysim... Lite nervös var jag minsann. Hade jag tänkt på allt, var allt med, borde man ha med sig något papper? Allt gick smidigt och vips var vi i bassängen och Noah njöt för fullt. Lite läskigt var det att simma på rygg men annars var det kul. Tack vare Anka så gick det bra med dusch och fix efter. De andra bebisarna är några månader äldre och kan sitta fint i sin balja medan man själv duschar. Lite trixigare med Noah. Vi fick en del barnkläder som Theo växt ur också, tack snälla!

Några veckor kvar sen är det faktiskt så att det är flytt på gång. Det känns som om det behövs lite nytt och lite mer folk och rörelse runtomkring. Ner mot centrala Väsby bär det av och sen får vi se. Jag tänker inte så långt framåt utan försöker må bra just här och nu, allt annat löser sig hoppas jag. Jag kommer sakna det här underbara lilla huset men min tid här är förbi. Jag har haft några av min allra bästa och mina allra värsta stunder här. Det har verkligen varit blandad kompott! Jag kommer sakna allt det härliga, mycket bus på gården, vattenkrig, bak med grannbarnen, kubb och skattjakt. Mysiga middagar på altanen och underbara mornar med en tekopp i handen på farstutrappan. Jag som aldrig mer skulle bo i lägenhet, men så kan det vara!

Två veckor kvar till dopet, kan säga att det är blandade känslor. Har det mesta under kontroll men är ändå på min vakt. Beror kanske på potatismoset, är rädd för att ha missat något. Väntar nu mest på att prästen ska höra av sig, han började tydligen jobba 1 september, så att vi kan ses och prata ihop oss.

Längtar tills Hanna & Andrew kommer till Sverige, längtar efter att bli helt frisk, längtar efter att skratta och le en hel dag.

Vill lägga upp fina bilder men det går inte. Internet och datorn i sig har varit helt kocko länge, blir så trött! Vissa bilder går tydligen så här kommer en favorit i repris på charmtrollet.

Mera bad