Spanien calling!
Så nu är vi ÄNTLIGEN här! Efter lite sjukdom och massor av resfeber är vi på Gran Canaria, jag och mitt lillhjärta. Resan gick okej, långa timmar på flyget bara med en liten kille som vägrade sitta still. Han var verkligen överallt, men inga tårar eller onda öron och det var det viktigaste känner jag. Hotellet är fint och otroligt barnvänligt. Blandat soln och moln så det har på så sätt varit en perfekt start. Men det var tungt första dygnet måste jag erkänna. Svårt att förklara varför, massor av saker troligtvis. Trött och förväntansfull såklart! Sen det här som jag brottas med emellanåt. "Sorgen" över att inte vara den där "riktiga" familjen som jag så gärna vill ha. Att se alla familjer vid poolen, mysa, skratta, busa. Papporna som lär barnen simma under vattnet, dyka, knyta skorna osv. Jag är fullt medveten om att JAG som mamma kan lära Noah allt det där minst lika bra men det är inte det som är grejen. Jag känner sorg då jag ser hur han tittar på andra barn med sina pappor. Det gör ont i hela mitt hjärta. Här blev det liksom så extra tydligt. Kärleksfulla familjer och relationer, nykära par och nyblivna småbarnsföräldrar. Det var en del krokodiltårar igår, men det behövdes kanske! Det finns mycket kvar i den där berömda ryggsäcken att bearbeta och det kan komma då man minst anar det. Men tiden läker sår och min lilla familj är minst lika fantastisk som alla andra... Idag känns det i alla fall mycket bättre och jag är lugn och harmonisk. Jag blir lycklig av att se Noah plaska omkring i vattnet och busa. Värmen är fantastisk och det är skönt att bara vara. Intensivt dock då jag inte kan släppa min lilla groda en sekund, han är precis överallt och tar efter de större barnen på hotellet direkt. Bara en sådan enkel liten sak som äta hotellfrukost är en utmaning. Man vill ju hämta mer och fylla på, ja ni vet! Tror ni jag kan lämna Noah vid bordet, aldrig! Så honom på höften, intressera honom samtidigt som jag fyller på med flera godsaker. Om han fick bestämma är han klar med sin frukost på 3 minuter och sedan ut och bada :) Det ger sig! Idag hörde jag en norsk mamma säga till sin make, - Är inte det där hon skådespelerskan? Har hon en son? Hehe undrar vem de tänkte på :) Nu sitter jag med ett glas rosé och surfar runt lite. Tror det blir lite bokläsning och sedan sova, man blir trött av att vara i solen hela dagen. Här kommer lite bilder. Massor av varma pussar och kramar!
Kommentarer
Trackback