Tack och farväl

Inte hunnit med att blogga som jag önskat och hoppats... Men snart kanske!

Måste ändå få skriva några rader innan jag ska sova för att få ur mig en del tankar. Jag fick höra idag att en person gått bort, en person som jag visste var sjuk. En person jag såg och förstod vara sjuk innan jag ens fick det bekräftat, jag såg sorgen och skräcken i hennes ögon. Sjuk i den där förbannade sjukdomen cancer. En person som påminde mig mycket om min farmor. Den här personen öppnade mina ögon i ett kritiskt läge i mitt liv och fick mig att våga ta steget, att säga nej. Hon var dessutom den som upptäckte min havandeskapsförgiftning och som i sin yrkesroll "räddade" både mig och älskade lilla Noah. En medmänniska som ringde då jag låg på BB för att höra hur jag mådde och som efteråt alltid kramats och visat värme. Jag har skrivit om dig i min bok, ville att du skulle få se det. Jag hann inte visa tyvärr! Tänker på dig ikväll, på din familj och på alla du hjälpt som en fantastisk barnmorska och medmänniska. Tack Christina! Hälsa min farmor och mormor är du snäll, säg att jag saknar dem ♥

Kommentarer
Postat av: Monkan

Nä men fy, hade ju oxå henne som barnmorska med Noah. Hemsk sjukdom det där... :(

Postat av: Erika

Ja det är så orättvist och overkligt. Hon var en bra barnmorska och ville verkligen alla väl, lite snurrig ibland bara :).



2010-09-02 @ 22:24:24
Postat av: Ulrika Heneryd

Nej vad sorgligt! Det är otroligt länge sedan jag läste i din blogg men nu har jag hittat tillbaka. Hoppas allt är bra med dig och Noah! Kram

2010-09-02 @ 22:34:13
Postat av: Faster

Fint skrivet Johanna! Kramar till er.

2010-09-04 @ 10:21:41
Postat av: Frida

Kam kram <3

2010-09-05 @ 19:47:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback