Ledsen + glad = sant

Det verkar som om min kamera är borta, troligtvis i fredags då jag var iväg med klassen. Det känns helt osannolikt men verkar som om någon faktiskt tagit den ur min väska, en elev eller kanske någon på tåget. Hur tråkigt som helst och det gör mig både arg och ledsen. Jag som älskar att fota och dokumentera allt vi gör, känner mig nästan tom utan den. Ska bara dubbelkolla på jobbet så den förvirrade mamman/fröken inte lagt den där.

Annars är jag mest glad då jag har lägenheten full av fina familjen Mancey. Sofia och Noah leker och vi pratar, myser och planerar inför framtiden. Det är en massa tråkigheter som hänt därborta och än en gång blir jag påmind om allt det enkla som betyder mest. Att vi är friska, att vi har tak över huvudet och att vi har varandra.

Klarblå himmel därute och det är snart dags för match, inte så taggad än men jag blir då jag kommer dit. Känner mig inte helt hundra i kroppen. Har tagit det väldigt lugnt och som alltid då blir jag lite hängig och slö. Vackert vinterväder och jag längtar tills vi ska ut och springa och snacka lite skit :)

Berättade en hel del för min kära kusin och vän om mitt nya singelliv sen i somras igårkväll och tänkte roat att om jag skulle skriva ner allt jag berättat även här skulle denna blogg säkerligen få ett lyft :) Om hemliga möten, om skamliga förslag, om oväntade inviter, knasiga sms, om skratt och tårar, om fjärilar i magen och om besvikelse. It's a crazy world out there :)
Kanske kommer det ett sådant inlägg framöver, ska sortera lite bara bland alla intryck och galenskaper. Hoppas ni får en fantastisk dag i solskenet, kärlek till er alla!

Kommentarer
Postat av: Monkan

Det ser jag fram emot att få läsa om.... :)



Vad trist med kameran & hoppas du kanske hittar den på jobbet!

Trevlig söndag! Kram kram

Postat av: Sara H

Gör det Johanna! Skulle vara skönt att höra någon annans upplevelser från singeldjungeln. Man känner sig rätt så ensam men alla känslor och funderingar ibland. Fast just nu är jag och dejtinglivet on a break. Dina berättelser skulle kanske inspirera till att blåsa liv i det igen...

2011-02-13 @ 00:10:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback