Jag tyer icke mer!
Ännu en morgon med huvudvärk... Jag känner det direkt då jag vaknar, trycket över ögonen och sen då jag ställer mig upp och börjar vakna till liv blixtrar det till. Jag blir inte rädd längre, inte heller speciellt förvånad men däremot matt. Så fruktansvärt matt! Det känns som om jag lever två olika liv. Ett utan huvudvärk då jag är så förbannat glad och lycklig, njuter av varje sekund och ett annat då allt bara blir tröstlöst. Ska det vara så? Hur länge till? Pratat med flera olika rådgivare och doktorer idag, något måste hända. En plan, en strategi, någon som tar lite ansvar och har ett helhetsperspektiv. Jag har så många olika läkarkontakter idag så jag blir alldeles snurrig. Vill ha en Dr House! Lutar åt magnetröntgen och besök till en neurospecialist så det känns lite bättre i alla fall. Nu får det vara nog med frustrationstårar. Längtar efter kollegorna och barnen i skolan, men med den här huvudvärken kommer jag aldrig klara mig i den arbetsmiljön en hel dag. Jag känner mig så fruktansvärt vilsen och ledsen över det här och i vanlig ordning lättar det lite att skriva av sig.
Ska åka till en gammal barndomsvän ute på landet idag och mysa, hoppas på att det ger lite energi och perspektiv. Långpromenad, sushi, bebismys, öppen brasa, låter ju minst sagt lovande eller hur? Kanske blir det dubbelt bebismys då fina vännen fick sitt andra barn igår, en liten flicka. Sköt om er och för allt i världen, var rädda om ert lilla huvud! Kram!
Ps: Orsaken till huvudvärken ser ni nedan, det är ju från olyckan. Sen, hur, vad och varför är en annan femma. Ingen riktigt vet verkar det som. Fast jag vet ju att i slutändan så kan jag bara skylla på mig själv. Det var jag som körde, jag som av någon anledning tappade fokus och det är "mitt fel". Den känslan
är rätt tuff att bära emellanåt kan jag lova. Jag kan inte skylla på någon annan... Ingen idé att deppa ihop men skönt att pysa ut lite... När jag ser bilen känner jag mig ändå mest tacksam ♥
Ska åka till en gammal barndomsvän ute på landet idag och mysa, hoppas på att det ger lite energi och perspektiv. Långpromenad, sushi, bebismys, öppen brasa, låter ju minst sagt lovande eller hur? Kanske blir det dubbelt bebismys då fina vännen fick sitt andra barn igår, en liten flicka. Sköt om er och för allt i världen, var rädda om ert lilla huvud! Kram!
Ps: Orsaken till huvudvärken ser ni nedan, det är ju från olyckan. Sen, hur, vad och varför är en annan femma. Ingen riktigt vet verkar det som. Fast jag vet ju att i slutändan så kan jag bara skylla på mig själv. Det var jag som körde, jag som av någon anledning tappade fokus och det är "mitt fel". Den känslan
är rätt tuff att bära emellanåt kan jag lova. Jag kan inte skylla på någon annan... Ingen idé att deppa ihop men skönt att pysa ut lite... När jag ser bilen känner jag mig ändå mest tacksam ♥
Kommentarer
Trackback